Karolinen Trotte Jonsson

Translate in english 

Den 30:e november 1718, adventssöndag och dimmig eftermiddag.
I löpgravar befann sig svenska karoliner under ledning av kung Karl XII.
Belägringen av Fredriksstens fästning utanför Halden i Norge hade fortgått och
en slutlig vinst för svenskarna låg inte alltför långt borta.
Runt 21 eller 22 på kvällen stack kungen upp huvudet ovanför löpgraven för att
få en klar blick över fästningen, han stod nu i främsta ledet.
Ett skott ekade och konungen föll död ner.
Precis i denna stund genomborrades konung Karl XII's huvud av en kula
och genomborrade bägge tinningarna vilket betydde en omedelbar död.
I belägringen av fästningen deltog 35.000 man och bland dessa karoliner fanns
en man som hette Trotte Jonsson.
Precis som alla andra karoliner tappade även Trotte stridsviljan då konungen dog,
det skulle nu vara slut på en lång historia av krig, bataljer och elände, nu skulle de
äntligen få återvända hem till Sverige och återgå till sina vanliga sysslor i livet.
Kungens lik fördes först till Tistedalen, för att sedan följa med arme'ns återtåg,
hem till Sverige, och den 13 december kom de fram till Uddevalla.
Vad är då så märkligt med Trotte Jonsson?
Egentligen är det inget märkvärdigt mer än att Trotte var en karolin,
inget märkvärdigare än att han bar kungens likbår, vilket kanske var sant då
den historien färdades flitigt runt om i socknen.
Och det är inte mer märkvärdigt att han är min
farfars morfars farmors farfars far.
(Tilläggas skall att tillförlitligt födelseår inte finns att tillgå, det innebär att Trotte
ändå senast kan ha varit född 1652. Berättelsen skall beaktas och behandlas som
just det beskrivna, en berättelse där sanningshalten varierar.)
Efter belägringen i Norge fortsatte Trotte sitt liv i smålandsskogarna och dog
den 20 juli 1729 i Älskebo, Almesåkra.
Han och hans hustru Kerstin Håkansdotter lämnade 6 barn efter sig.